Att svenskar gillar att spela är inget nytt – från klassiska lotterier till moderna online casinon har intresset för spel vuxit stadigt genom åren. Men i takt med att tillgängligheten till spel ökar, väcks också allt fler frågor kring spelberoende, ansvarsfullt spelande och statlig reglering. Så är svenskarnas spelglädje en naturlig del av vardagen, eller börjar det likna ett samhällsproblem?
Svenskarna blir allt mer medvetna om hur de kan maximera sin spelbudget
Svenskarna blir allt mer medvetna om hur de kan maximera sin spelbudget genom att ta del av bonusar och kampanjer, ofta via jämförelsesidor som hjälper dem hitta de bästa erbjudandena. Genom att ta hjälp och jämförelsesidor får spelare inte bara tillgång till säkra och licensierade casinon utan också värdefulla tips om bonusar och kampanjer.
Om du också vill få en större spelbudget – Upptäck nya spelsajter inom casino på Casinowings, en sida som hjälper dig hitta både säkra och licensierade casinon med generösa bonusar och de senaste erbjudandena.
75 % av svenskarna har spelat senaste året
Enligt färska siffror har hela 75 % av Sveriges vuxna befolkning deltagit i någon form av spelaktivitet under det senaste året. Det handlar inte enbart om online casino – även fysiska spel som Triss, Keno och ATG är fortsatt populära. Spelandet sker i allt större utsträckning digitalt, men de traditionella formerna behåller fortfarande sitt grepp om många svenskar, särskilt bland äldre generationer. Den ökade tillgången till mobilappar och webbaserade plattformar gör att fler kan spela när och var som helst, vilket bidrar till att spelandet fortsätter att växa i Sverige.
Veckospelandet ökar – 41 % spelar varje vecka
En särskilt intressant trend är att 41 % av svenskarna spelar varje vecka, en ökning från 38 % förra året. Denna uppgång kan delvis förklaras av pandemins efterdyningar, där fler vant sig vid digital underhållning, men också av spelsajternas ökade marknadsföring och lättillgänglighet. Det digitala utbudet och nya teknologier, som mobilappar och snabba insättningar, gör det enklare än någonsin att delta i spel, vilket bidrar till att fler engagerar sig regelbundet.
Frekvent spelande behöver i sig inte vara ett problem, men det väcker frågor kring kontroll, spelvanor och långsiktiga konsekvenser – både på individuell och samhällelig nivå. Att hitta en balans är avgörande för att undvika risker som spelberoende och ekonomiska svårigheter.
Män över 50 – de mest frekventa spelarna
Statistiken visar också att män och personer över 50 år spelar mest frekvent. De tenderar att välja traditionella spel som lotterier, nummerspel och hästkapplöpningar snarare än moderna casinospel som slots eller live poker.
Denna demografiska grupp uppvisar en viss lojalitet till etablerade aktörer, samtidigt som de ofta spelar med lägre insatser men över lång tid. Det gör dem till en viktig målgrupp för både statliga och privata speloperatörer.
Staten planerar höjd spelskatt – från 18 % till 22 %
I ljuset av det ökade spelandet har den svenska regeringen signalerat att man överväger att höja spelskatten från 18 % till 22 %. Det förväntas generera ytterligare fem miljoner euro i skatteintäkter, pengar som potentiellt kan användas till att finansiera åtgärder mot spelberoende och för att stärka spelregleringen.
För spelbolagen innebär detta dock ökade kostnader, något som kan påverka både bonusar, vinstutbetalningar och kanske även utbudet av spel. Kritiker menar att en för hög skatt kan leda till att fler söker sig till olicensierade aktörer utanför det svenska licenssystemet.
Spelansvar: 69 % tycker operatörerna bär ansvar
Frågan om vem som ska bära ansvaret för spelproblem diskuteras allt mer i Sverige. Enligt en ny undersökning anser 69 % av spelarna att speloperatörerna har ett ansvar för att motverka spelproblem. Det innebär ett växande tryck på bolagen att erbjuda tydliga verktyg för självkontroll, gränssättning och information.
Samtidigt visar samma studie att 127 000 har stängt av sig vilket betyder att endast 4 % har använt självavstängningsregistret Spelpaus, ett verktyg som låter spelare stänga av sig själva från allt licensierat spel i Sverige under en vald tidsperiod. Det väcker frågan om dessa verktyg verkligen är tillräckligt kända och lättillgängliga för spelare i riskzonen.
En komplex balansgång mellan frihet och skydd
Spel är för många en rolig och spännande form av underhållning. Men det är också en bransch där små beslut kan få stora ekonomiska konsekvenser. Balansen mellan spelglädje och skydd mot spelmissbruk är skör – både för individen och för samhället.
Sverige har jämfört med många andra länder ett relativt välutvecklat regelverk kring spel, med en aktiv spelmyndighet och krav på licensiering. Samtidigt visar den ökade spelaktiviteten och det låga nyttjandet av självavstängningssystemen att det fortfarande finns utrymme för förbättringar.
Vad kan göras?
För att säkerställa ett hållbart spelsamhälle behövs ett helhetsgrepp. Här är några förslag som ofta nämns i debatten:
- Ökad information om Spelpaus och andra självavstängningsverktyg, inklusive kampanjer riktade till äldre målgrupper.
- Tydligare reglering av marknadsföring, särskilt vad gäller bonusar och påträngande reklam.
- Större fokus på spelansvar inom spelbolagen, inklusive utbildning för kundtjänstpersonal att upptäcka riskbeteenden.
- Finansiering av oberoende forskning om spelvanor och spelberoende i olika åldersgrupper.
Ett tveeggat svärd
Svenskarnas förhållande till spel är levande och komplext. Å ena sidan är det en källa till glädje, gemenskap och spänning. Å andra sidan finns tydliga risker kopplade till frekvent spelande, särskilt bland vissa grupper.
Med rätt balans mellan underhållning och reglering kan spel fortsätta vara en positiv del av svenskarnas liv. Men det kräver transparens, ansvar och ett fortsatt samtal om hur vi bäst skyddar de mest utsatta – utan att ta bort glädjen för den stora majoriteten.
